de sa bara poff.



♥ ljuset i mitt liv. kajsa mitt lilla lycko piller. ♥



Denna veckan har verkligen gått läskigt fort. Det är redan Söndag och i morgon börjar en ny vecka. Dagarna,veckorna ja åren går så fort så att man knappt hinner med. Snart ligger man där på ålderdomshemmet med löständerna i ett glas med vatten bredvid sängen och kan varken äta eller dricka själv. Man blir verkligen deprimerad när man tänker på hur jävla kort livet är egentligen. Jag brukar ofta tänka på dessa 18 år jag fick med min pappa. Hur sjukt fort dom gick. Och då slår mej ofta tanken, varför skall livet vara så hårt att leva. Livet är alldeles för kort för alla dessa motgånger man stöter på. Varför skall motgånger överhuvudtaget existera? I dag har det verkligen varit en såndär jobbig dag med jobbiga tankar och tårar som blir till hav. Det har verkligen kännts som om det är någon ond liten tomte som har lagt en stor sten på mitt bröst. En sten som inte syns. En sten som man inte kan ta bort på beställning. Det verkar som att denna sten alltid kommer att ligga på mitt bröst. Men i bland känns den inte lika stor och tung. Ja i dag är jag verkligen nere på botten. Men vad hände med den glada sanna som var på väg upp på fötter igen? Den sanna som hade simmat enda upp till vatten ytan å legat å flytit där i veckor i streck utan att sjunka.? Poff sa det bara å sanna sjönk som en sten ner till botten igen. I min kropp finns flera 1000 olika känslor just nu. Både härliga och hemska känslor. Men all denna oro som jag har i kroppen knuffar ut alla dessa härliga känslor som dansar runt inuti mej. I bland känns det så jävla bra. Och jag känner mej så himla glad och lycklig. Men i bland kan jag inte hitta dessa bra känslor. För riktigt lycklig kommer jag aldrig att bli igen. Eftersom att det saknas en väldigt viktig person i mitt liv. Min underbara pappa. Men det finns några människor i mitt liv som kan få mej att känna mej på lite bättre humör trots denna hemska förlust. Och ni är verkligen guld värda. Utan er hade jag gett upp för länge sen.

Tack för att ni finns. ♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0