går inte att förklara denna hemska smärta.....
det som kändes så bra, det kändes ju verkligen som om allt hade börjat gå åt rätt håll. men när de väl känns bra så måste ju den där stora stenen sjunka ner i mot botten igen. allra längst ner på den djupaste botten där allt var som sämst. och nu är jag tillbaka på denna mörka botten igen. hade till och med haft den där sköna känslan att jag inte behövde mina medecin mot ångesten längre. men plötsligt försvann denna sköna känslan, och nu får jag börja om från noll igen. allt känns bara så tråkigt å meningslöst i livet just nu. det enda som hjälper för stunden är att lägga tanken på flytten som sker första december. men då kommer all stress upp som leder till denna hemska eländiga panik ångest. tårarna bara rinner å rinner å blir till stora hav. hur mycket gråt finns i en människa egentligen? i dag känns det verkligen som om jag har gråtit ut all gråt som finns i min kropp. men endå så är det mängde kvar. det tar aldrig slut. den enda som skulle kunna få slut på dessa oändliga tårar är min pappa. om han kom tebax. men det går inte. och det är bara att acceptera. men tanken på att aldrig få träffa min pappa igen, gör så skrämmande ont. så ont så att hjärtat blöder. går inte att förklara denna hemska smärta. varför ger gud oss om han nu finns ett liv som man skall lida igenom? vad har jag gjort för ont för att drabbas av denna hemska sorg? och va gjorde min pappa för ont som var tvungen att dö i från oss mot sin vilja? inte ett skit ont gjorde han. han var en utav världens snällaste människor. en bit av mej försvann när min pappa dog. den biten kommer aldrig bli hel igen. och det känns som om jag går i sönder mer och mer för varje dag som går. jag orkar snart inte mer. känns inte ens roligt att vakna upp på morgonen längre, när man endå vet att dagen kommer bestå av smärta å gråt.
din stackare som måste må så dåligt :/ tycker verkligen så synd om dig men det e bra att ngt positivt kommer hända snart iom att du flyttar :)
Lilla Gumman du måste också tänka på alla trevliga saker runt omkring dej. KAJSA,Mormor, Pant Morfar, Robin tjejtjusaren, Fixarmorsan, alla rara pojkar som skriver till dej på bloggen. Du har massor av glada saker omkring dej och din pappa skulle nog sagt till dej nu "-Ryck upp dej Sanna, skall jag sitta här på ett moln med alla snygga änglar och se dej gråta"!!! Och du måste tänka på att där pappa är nu så har han inte ONT. Kommer du i håg hur ont han hade den sista tiden? Han fick massor av morfin fast du vet att han vägrade att ta tabletter emot huvudvärk i vanliga fall.Han slapp att lida någon längre tid. Och vi saknar honom mycket allihopa, för han var en fin människa som brydde sej om alla andra i första hand. Och Dej,Robin o Cissi allra mest. Och du vet att jag och Robin finns dygnet runt för dej..puss puss kram kram kram. Mammsen
Angel...jag vet och förstår att du har det jättejobbigt. Det är minsann inte alltid lätt att acceptera svåra saker, och förluster av människor man tycker om hör ju definitivt dit. Krockar man med bilen, eller välter ner dyra tavlan eller sätter sej på en kristallvas så finns ju alltid försäkringar. Lyft luren och ring till försäkringsbolaget så ramlar det in en femma i ersättning efter några dagar. Så kan man köpa en ny kristallvas. Men, livet har tyvärr inte begåvats med den typen av försäkringar.
Vad livet däremot har är massvis med dagar då man kan tänka på människor man tycker om, säja det till dom och få den kärlek i retur som man ger till andra.
Jag är säker på att din pappa hade underbara år tillsammans med er allihopa, tänk på alla resorna ni gjorde ihop, alla gånger han hämtade dej med bil när du varit iväg nånstans och att han satt uppe och väntade när du varit iväg och partat ;)
Han tyckte säkert det var underbara tider och all den kärlek som han gav er då, den finns ju kvar i era hjärtan än idag :)
För sålänge du tänker på honom så är han ju nära dej och inte glömd. Och så länge han är det så är han ju älskad - det vet jag att han känner, oavsett på vilket av alla femtitolv moln han har valt att slå sig ner ;)
Och du är också mycket älskad angel, du är underbar och unik och en mycket fin vän. Jag håller tummarna varje kväll för att du ska känna dej bättre snart ;) kram
Sanna. VILKEN UNDERBAR förstående, klok, ÄLSKVÄRD människa vid namn Henke som skriver kommentarer till dig. Detta var absolut det finaste jag någonsin läst. Har man en sådan vän så behöver man aldrig någonsin vara ensam. Du har inte pappa längre i livet, men Sanna lilla du har en underbar vän i denna Henke. Jag hoppas verkligen att du kan uppskatta honom. Sådan förstående vän är det sällan man får. ÄR han bara vän...varför inte en kärleksvän? Är så nyfiken på denne kille? Han är verkligen någon som du behöver. Har du en sådan vän så måste ju all din ångest kännas mycket mycket lättare. Se du inte likheter med din pappa i honom? Var rädd om denne Henke och visa hur mycket han betyder för dig.
Kram från din mormors svägerska Gunnel
