Sanna Svensson ♥

att förlora sin pappa är inte det lättaste direkt. och saknaden är som värst på kvällen när man sitter här i mörkret i sin ensamhet å bara tänker å tänker. på dagarna går det i alla fall lite lättare. jag vet faktiskt inte varför de känns som värst på kvällen. min pappa va en utav dom finaste å omtänksammaste människorna i världen. han satte alltid sin famillj i första hand. å de gjorde han med känslan direkt i från hjärtat. han hade verkligen ett hjärta av guld. finns så mycket jag hade viljat sagt till dej innan du dog. tex som hur mycket jag verkligen älskar dej å hur mycket ja uppskattar allt som du gjorde för mej. ja vet att min pappa hade det väldigt svårt med när han förlorade sin son. min storebror som ja tyvärr aldrig fick träffa. eftersom att han dog innan jag föddes. å den rädslan du har å hade när du förlorade din son har du verkligen tagit vara på och alltid skyddat mej,min bror å syster. du har verkligen alltid brytt dej om oss å visat din kärlek till oss. jag hoppas på att du har en liten laptop upp i himlen som du kan surfa med från ditt lilla moln. jag hoppas verkligen att du kan läsa min blogg. för jag vill så gärna att du ska veta hur saknad du är. och hur glad jag är över att jag fick ha en sådan fin pappa som dej. minns än i dag när du alltid på lördagar satt å kollade på V75 å du sa alltid åt oss att vi va tvugna att va tysta så att du hörde tvn bra. å alla dom lång promenaderna du gjorde för oss, för att ja å robin tyckte att kebabrullen var godare på andra sidan stan. åh dom promenadena gjorde du verkligen med kärlek. har alltid varit så orolig för dej också. som den gången när ja å robin var små när du ramlade i greklad å slog i huvudet. då var jag så rädd. å den dagen jag fick beskedet på skolavslutningen i 2 an på gymnasiet om att du hade fått en tumör. de var då denna hemska klump fastnade i min mage. som den dagen jag hittade dej i badrummet på golvet när du hade ramlat i hop å fått en stroke. när vi fick ringa ambulans å jag fick åka med dej i den. de var så hemskt att se dej så sjuk. jag har en dagbok där jag har skrivit ner hela din sjukdoms tid. å dom hemska sömnlösa nätterna när man bara låg å tänkte på att du skulle dö. att vi inget kunde göra. åh de gör så fruktansvärt ont i mitt hjärta. om ja bara kunde få en sista minut tillsammans med dej där ja kunde krama om dej å berätta för dej hur jävla saknad du är å hur ont de göööööör.

Älskling vi skall alla en gång döööö....



 
Älskar dej <3